Ingår du i en arbetsgrupp där ni tillsammans levererar riktigt, riktigt bra?

Ingår du i en arbetsgrupp där ni tillsammans levererar riktigt, riktigt bra?

Vad roligt! Det är dig väl förunnat, för du bidrar garanterat till att så ska kunna ske. Det är sannolikt en grupp, till vilken du upplever en tydlig tillhörighet och förtroende. Ni arbetar säkert också engagerat mot gemensamma mål med tydliga roller och hög effektivitet. Och ni är säkert en grupp där det inte förekommer social maskning eller outtalade konflikter som skaver.   Men det är långt ifrån givet att det är så. Förra blogginlägget refererade till VD-barometern, som lyfte just det här som en av de större bekymringarna dagens VD:ar har. När jag får ett uppdrag att utveckla en grupp som inte når sin fulla potential, gäller det att navigera rätt. Då har jag stor nytta av bl.a. Patrick Lencioni’s teorier kring funktionella och dysfunktionella grupper och vad som är viktiga grunder för välfungerande team:   Det är när det här finns på plats som gruppsynergi verkligen kan uppstå, eller som Rupert Eales:White uttrycker det: Genom en liten grupp människors förmåga att ställa frågor och lyssna, och genom arbete i en positiv och resultatorienterad miljö, upptäcker man bättre sätt att bedriva sin verksamhet på än om varje individ hade arbetat ensam. Om du vill få lite inspiration på ämnet; avsätt 45 min till denna film där Lencioni beskriver mer om hans teorier. Du får sannolikt också ett par goda skratt under tiden.   Bästa hälsningar // Mia  ...
Leder din ledningsgrupp sig själv?

Leder din ledningsgrupp sig själv?

I senaste VD-barometern kommer det fram att drygt en tredjedel av deltagande VD:ar upplever att deras viktigaste verktyg, ledningsgruppen, inte fungerar väl! De upplever att deras ledningsgrupper är svaga på att uppnå uppsatta mål. Och de vill framförallt utveckla ledningsgruppens förmåga att ta helhetsansvar, beslutskraft, eget ledarskap och innovationsförmåga. Den vanligaste grunden för ledningsgruppens sammansättning är att viktiga (läs större) funktioner ska vara representerade. Med det som urvalskriterie är det kanske inte konstigt att gruppens medlemmar ofta sätter sina egna frågor främst. Eller i alla fall sätter gemensamma frågor i det perspektivet innan man själv tar ställning. I de olika ledningsgrupper jag har suttit i har det varit en viktig fråga att jobba med.   Under flera år har jag coachat ledningsgrupper i hur de kan bli mer effektiva i just det VD-barometern lyfter fram; helhetssyn och beslutsfattande. Min erfarenhet från det går helt i linje med vad undersökningen också visar: det finns utvecklingspotential i ledarskap, beslutskraft och helhetssyn. Det är inte fackkompetensen som saknas utan förmågan att leda sig själva som grupp. Det behövs mer tydlighet i den egna rollen, kreativitet och ansvarstagande för helheten.   Ibland stöter jag på extra modiga VD:ar. Modiga i den bemärkelsen att de istället sätter samman ledningsgruppen med personer som har relevant erfarenhet från verksamheten OCH förmågan att ta helhetsansvar – oberoende av vilken funktion eller roll personen har. Uppfriskande! Det som vanligtvis händer i en sådan grupp är att ”internkonkurrensen” minskar. I och med att gruppens medlemmar inte strävar efter bevaka eget revir (vem ska ta hand om den uppgiften, var ska vi skära i kostnader, hur påverkar det strategiska beslutet...
Du trumpar väl inte i klaveret?

Du trumpar väl inte i klaveret?

Jublande folkmassor. Stödet verkar vara never ending bland kepsar, vimplar och högljudda YEAH!. Med färgstarka bilder och konkreta exempel använder sig republikanen Donald Trump av urgamla metoder för att fånga sina lyssnare. Vi älskar att lyssna på personer som åskådliggör och förtydligar. Den här berättaren använder sig av noggrant utvalda historier om vissa grupper av människor. Skrönorna åtföljs av uppseendeväckande påståenden som får åhörarna att reagera. Och att sympatisera.   Min kollega Elisabet har spanat lite på retoriken i samband med valet i USA. Då ligger det nära till hands att titta lite extra på Mr Trump. Ta del av Elisabets fortsatta kloka ord om vad vi kan lära:   Här i Skandinavien tycker många av oss att det är överdrivet, lite too much, kanske avskräckande rent av. Och vad gapig han är! Man tröttnar ganska fort på att lyssna. Men vad beror det på egentligen? Är vi verkligen så olika jänkarna? Ja, inom retoriken finns det faktiskt vissa olikheter. I USA uppskattas generellt sett mer wow– och bang-effekter än i Europa. Sälj – och påverkansattityden är råare over there och tuffare retoriska grepp anses mer acceptabla. Staternas nuvarande president Barack Obama och hans partikollega Hillary Clinton använder sig av mer klassiska retoriska stilmedel, som vi européer är mer vana vid och därmed ofta tilltalas mer av. Men det finns också likheter mellan de skickliga retorikerna Trump, Obama och Clinton; de vet hur de ska nå sin publik med direkta påståenden och löften, med stories och pauser som inger pondus och förtroende. Så till oss här hemma. Vad kan vi lära oss av de här drivna amerikanska politikerna? Att...
Några trender att ha koll på för dig som ledare

Några trender att ha koll på för dig som ledare

Ledare säger idag att tid för reflektion inte finns. När det är så kan det vara svårt att hänga med i trender och vad som sker runt omkring dig. Samtidigt är det kanske en av de viktigare uppgifterna du har som ledare. Att se och förstå vad som händer och varthän trender är på väg. Här får du ta del av några trender som är intressanta, inte kanske helt nya men allt mer tydliga om man lyssnar till dom som säger sig veta.   Jämbördiga, transparenta nätverksorganisationer blir starkare än hierarkiska organisationer. Medarbetare förväntar sig ha mandat att agera (utan att behöva stämma av med sin chef) i en relationsstark och funktionell organisation. Det ska vara enkelt att involvera parter i en sakfråga, oavsett nivå och tillhörighet. Ska du tilltala den yngre generationen måste du dessutom stå för en transparens och ärlighet i det som berör verksamheten. I en studie av Forbes visar det sig att hälften av Z- och Y- generationerna sätter ärlighet som den största ledarskapskvalitén. Det gäller att lita på sin organisation, släppa eventuell prestige, delegera tydligt och målstyra visionärt. Men kanske framför allt – tagga ner din egen viktighet.   Att ha superenkla kommunikationsvägar är inte alltid enkelt. Digitaliseringen fortsätter. Så är det. Vi behöver förstå, acceptera och lära nya former för kommunikation och kontakt. DN skrev en artikel kring detta den 27/12 2015 Det är möjligt att detta är en generationsfråga ett tag till. Jag är inte ensam om att tycka att det är tufft nog att ”bara” byta mobiltelefon, till skillnad från den yngre generationen hemma som nyfiket, blixtrande snabbt och engagerat anammar nya smarta funktioner....
Kan man göra en pudel i förväg?

Kan man göra en pudel i förväg?

Att ha rent mjöl i påsen. Att mota Olle i grind. Att mota journalister i grind. Att ta död på ett scoop innan det blir ett scoop. Genom att i förväg informera om en situation som hon kände på sig var kontroversiell, försökte utrikesminister Margot Wallström göra just detta. Var det en bra kommunikativ strategi? Ja och nej. Jag börjar med nej; Med facit i hand vet vi att nyheten ändå utlöste ett drev mot henne, både som politiker och som privatperson. Vi blev provocerade av hennes aningslöshet och hennes försök att undgå ansvar genom att framställa lägenhetserbjudaren i dålig dager. Kanske blev bara hela scoop-grejen än mer utdragen. Och ja (med tvekan); Möjligen tyckte några att hon i alla fall försökte vara uppriktig när hon ville visa upp mjölpåsens innehåll i förväg. Mitt svar blir alltså: Nja. Rekommenderas inte. Texten ovan är en kommentar, angående mediadrevet mot Margot Wallström och hennes lägenhetsaffär, skriven av min proffsiga kollega Elisabet som är retorikspecialist. Det är en förmån att ha en retoriker i sin närhet. Hon hjälper oss att se till att texter och budskap hanteras på rätt sätt. Det borde vara ”alle mans” möjlighet att ha en sådan kompetens vid sin sida. Tänk vad mycket enklare kommunikation skulle bli. Tänk vad tydligare information från ledare till medarbetare skulle vara. Och tänk vilken skillnad en presentation gör om den är genomtänkt och förberedd enligt Elisabets kriterier och tips. Och till sist, tänk vilket högt förtroende du får för en person som agerar retorisk professionellt. Jag drog nytta av Elisabets kompetens i höstas, i samband med ett ledarutvecklingsprogram. Efter en heldags träning...
2016 – På väg att bli mer och mer chef, istället för att vara ledare?

2016 – På väg att bli mer och mer chef, istället för att vara ledare?

Under julens ledighet var jag med om några spännande diskussioner, på temat ledarskap. Inläggen var många, med olika åsikter och skilda erfarenheter. Slutsatserna landade däremot ungefär lika. Förutsättningarna för ledarskap har förändrats de senaste 5-10 åren. Det har blivit svårare att stå för ett gott ledarskap. Du ska hantera konsekvenser av kvartalsekonomin, marknadens krav på snabba förändringar, förväntningar på högre effektivitet och medarbetares allt större anspråk på transparens och utveckling. Det bäddar för att många ledare inte upplevs hålla måttet.   Idag hör jag fler i min omgivning som önskar sig ett ”bättre” ledarskap, än vad jag hörde för några år sedan. Allt fler ledare som jag träffar ger också uttryck för att de inte räcker till. Det gör mig frustrerad. Ledarskap ligger mig så varmt om hjärtat. Ledarskap är något fantastiskt – när det är gott! Ett gott ledarskap är också något som behövs mer och mer; i världen, nationellt, i verksamheter, i skolan och i hemmen. Jag tänker att det blir allt mer angeläget att jag som ledare gör medvetna val i hur jag vill utöva mitt ledarskap. Jag behöver förstå hur jag kan navigera mellan visioner, krav, nya trender och mina egna värderingar, min förmåga och attityd.   På sociala medier cirkulerar just nu en bild, som ni säkert sett:   ”När du talar med en dålig chef, får du alltid känslan av att chefen är viktigast. När du talar med en bra chef, får du alltid känslan av att du är viktigast”.         När jag på 90-talet fick ett av mina större chefsjobb fanns en klok person i min närhet; Linus. Han upplyste...